Itzehoe 14-15 september 2013

Itzehoe är en liten stad i nordvästra Tyskland. En dryg timmes bilfärd söder om gränsen till Jylland, Danmark.

Fram tills denna helg i mitten av september var den helt okänd för mig. Anledningen till att jag reste dit var ett slumpartat möte med en trevlig herre vid namn Lee Masters i samband med en torgdag i Höör.

Han kom fram till mig i samband med en ju-jutsu-uppvisning vi hade en solig dag i april tidigare i år.

Några ord på svenska sedan övergick vi till engelska. Han berättade om sin far Paul som var hög instruktör inom någon ju-jutsu-stil som jag inte riktigt kände till. Men vi skulle hålla kontakten och mer info skulle komma.

Facebook är ett himla bra sätt att hålla kontakten med varandra och inom några dagar strömmade infon till mig i omgångar. Stilen visade sig vara Tenjin shinyo ryu ju-jutsu, en sk. Ko ryu (gammal skola).

Saker och ting bärjade falla på plats. Efter att ha deltagit i de två ”Ko ryu”-läger som arrangerats i Björn Hornvalls minnesfonds namn så väcktes mitt intresse för att ta reda på mer och kanske delta i ett sk. seminarie (träningsdag).

Tiden gick och en inbjudan kom från Lee Masters. Den visade sig vara i Tyskland och arrangören var en tysk lokal ju-jutsuklubb, Yoshinkan Dojo.
Det var två dagars träning för två olika stilar. Lördagen gick i Tenjin shinyo ryu´s tecken och söndagen i Moto-ha yoshin ryu´s. Ett riktigt Kinderägg, tre trevligheter vid samma tillfälle. En korthelgsemester, och två olika läger.

Betet var agnat och jag högg direkt. Det fick bära eller brista. Nu kör vi.

Fredagens nedresa gick landvägen, via tre broar, genom Danmark vidare in i Tyskland. Efter 5,5 timmars bilfärd var vi äntligen framme. Mörkret hade lagt sig över Itzehoe, vi hittade hotellet tack vare gps:en. Teknik är toppen när den fungerar.

Lördagen mötte mig med mulet väder och när väl frukosten blivit avklarad så bar det av till den gymnastiksal där lägret skulle hållas. Efter en stunds letande mötte jag en annan ju-jutsuka som också skulle delta. Nu var det tyska språket som gällde. Inte mitt starka kort precis, men med gester och leenden kommer man långt. Och visst, jag förstår tyska men att tala är ett helt annat kapitel.

Väl ombytt och klar passade jag på att hälsa på helgens träningskamrater. Det var mest tyskar, inte helt oväntat förstås, men även engelsmän och holländare. Sammanlagt ett fyrtiotal personer.

Inhälsningen klarades av och sedan tog Menkyo Kaiden Paul Masters till orda. Vi fick ta del av historia om stilen och om vad dagen skulle komma att innehålla. Seminariet hölls på engelska vilket var till min fördel, lite tuffare var det för en del av de tysktalande kamraterna på mattan. Men sådant löser sig ändå, man hjälps åt och hittar lösningar.

Sedan tog en annorlunda uppvärmning vid där man täckte in kroppens tio viktigaste områden, dock inget löpande runt utan man stod/satt/låg på sin plats och gjorde övningarna. Som tur var hade jag kört lite egen uppvärmning innan inhälsningen. Min rygg och nacke behöver lite extra omvårdnad inför ett träningspass.

Kata-övningar kördes under förmiddagen och det var mycket nytt att ta till sig.

Olika sorters kiai (förstärkning av teknik mha andning) förklarades och det kraftfulla kiai som jag lärt mig en gång visade sig inte vara samma som denna stil använde sig av. Det kiai man startade upp katan med var en inåtriktad variant för att koncentrera styrkan till Tanden (kroppens kraftcentrum). Detta kunde utföras ljudligt eller tyst.

Efter några timmars träning började man lära känna det lite annorlunda rörelseschemat och började känna sig lite mindre förvirrad. En skön känsla. Mycket som visades kände man igen sig i, filosofin var den samma i botten. Dock så kunde utförandet skilja en del.

Ungefär hälften av lördagens träning spenderades på knä. Man blev öm trots de behagliga mattorna. En sammetsliknande beläggning gjorde de 1*1m stora mattorna nästan lite lena.

En kort lunch på 30 minuter och sedan fick ett antal elever från Tenjin shinyo ryu-stilen visa upp de tekniker vi gjort under förmiddagen samt ett antal andra. Vissa av dessa fick vi prova på under eftermiddagen. Även Menkyo Kaiden Paul Masters och Menkyo Lee Masters visade upp tekniker. Imponerande att se, utfört i full fart.

Vi fick även ta del av en sk. energigivande andningsteknik. Den kan jag inte riktigt förklara men efter övningen så piggande man till och kunde träna med förnyad energi.

På lördagskvällen hade ett antal utvalda blivit inbjudna till ytterligare en timmes djupare instruktion i Tenjin shinyo ryu. Man hade även bjudit in den ende svensken, undertecknad. Den lektionen hölls i Yoshinkan dojo, en bit därifrån. Vi var runt femton elever på mattan i den trevliga dojon.

Mer avancerade tekniker visades och testades. Uppsikt var A och O då en del av övningarna omfattade kast och ytan var begränsad. En lärorik och spännande timme i mitt liv.

Det blev söndag morgon och kroppen var riktigt öm. Dags för drygt tre timmars träning i samma lokal vi avslutat lördagen i.

Nu var det Moto-ha Yoshin som gällde. Huvudinstruktören för denna dojo hette Tim Weigel.

Vi var ett litet gäng på söndagen, vilket var suveränt för min del. Mer tid per elev. Jag var den enda tillresta eleven. Resten tillhörde deras egen klubb. Instruktionen hölls på engelska i huvudsak, allt för den tillrestas skull. Man blir väl omhändertagen när man besöker andra klubbar må jag säga. Vi hann gå igenom tio grundövningar för att sedan övergå till beväpnade övningar. Bokken (träsvärd) och Rokushakubo (180cm lång stav) användes. Ovant att hantera för min del men lärorikt. Det kommer in nya tankar vid beväpnade tekniker. Taktik, optimalt avstånd beroende på vapen. Men ändå, det är fortfarande samma som vid obeväpnad träning. Det är ju bara nya förutsättningar. Man kan jämställa det med vår miljöträning eller när vi tränar med ena armen satt ur spel. Anpassa vår teknik till situationen.

Även denna dag var mycket givande och trevlig.

Ok, vad fick jag ut av denna helg då? Nya kompisar i andra länder, nya kunskaper om ju-jutsu och budo, kontakt med en dojo i Tyskland, en del nya övningar och tekniker och framförallt, jag hade riktigt roligt…

 

Vid pennan

Richard Holm Budo Höör IF