Svenska Jujutsufederationen arrangerade ett läger med Soke Kyoichi Inoue för de pengar som överförts från den upplösta Björn Horwalls Minnesfond. Detta var det första lägret, och det kommer att bli några till, troligen ungefär en gång per år.
Bertil Bergdahl arrangerade lägret med hjälp av mig och Olle Borg. Olle är svensk representant för stilen, som endast tränas i två klubbar i Stockholm. Till lägret kom några av ”avdelningscheferna” för de länder i Europa där stilen tränas. Flest klubbar har de i Italien, och italienaren kom upp för bara två dagars träning. Det förväntas nog att man närvarar när Soke kommer över från Japan… Totalt var det cirka 50 deltagare på lägret, och ungefär hälften av dem kom från klubbar som tränar Ju-jutsu Kai. Några av de mer långväga deltagarna från oss kom från Höör, Göteborg, Vansbro och Oskarshamn.
Soke Inoue som fyller 63 i år har en mycket trevlig personlighet, och en hel del humor. Vid en av luncherna pratade vi om bilar, och han kommenterade då ”Mini Cooper – fits my body size”. Annars pratade han mest japanska. Den var en ung kille som kunde japanska som översatte. Ibland kom det ett och annat ord eller en kort mening på engelska, men han föredrog att prata japanska. De olika avdelningscheferna talade japanska med honom. Det är väl så om man har ett nära samarbete med en japansk organisation i många år, och det blir en del besök i Japan, att man har ett intresse av att lära sig språket.
Träningen under båda dagarna var inriktade på grundtekniker och försvar från deras grundläggande kata. Soke Inoue förklarade att kata är som en låda, ett ramverk, som man kan fylla med många olika variationer och tillämpningar. Han visade också flera exempel på detta under lägret. Ett av de mest intressanta tillfällena under lägret var när han visade olika japanska stilars varianter av Kote gaeshi. Man förstår att han tränat länge och har mycket stor kunskap. Med ackuratess och fart visade han varianter från Hontai Yoshin Ryu Ju-jutsu, Tenjin Shinyo Ryu Ju-jutsu, Aikikai Aikido, Yoshinkan Aikido och Shorinji Kempo. Imponerande!
Hontai Yoshin Ryu handlar mycket om principer och detaljer. Vissa principer är samma som hos oss, men en del är helt olika. De bryr sig exempelvis inte på samma sätt om att ha rak rygg. De betonar ”Metsuke”, d v s att följa motståndaren med blicken i alla lägen. Vi gör ju ofta tvärt om för att istället ha uppsikt på omgivningen, vilket också bidrar till rak rygg och bra balans. De är mer fokuserade på vinklar, steg och att hålla sin ”linje”. Även om principerna ibland går på tvärs är det intressant att få höra hur andra resonerar.
Soke Inoue förklarade att de tekniker vi fått träna under lägret är några exempel som kan förklara hur Hontai Yoshin Ryu tänker och hur stilen är uppbyggd. Det har varit ganska ”mjuka” tekniker, men stilen har också en hårdare sida. Han visade ett par exempel på det också, och då led man lite med Olle som fick vara uke. Stilen betonar förflyttning, korrekt balansdrag och kastriktning, samt att blicken är med på motståndaren. Det är de viktigaste principerna. Inte helt olikt vad vi fokuserar på, även om vi kanske uttrycker det lite annorlunda.
Angreppen var grepp i handled eller slag mot ansikte eller mage. Några av försvaren kan närmast liknas vid våra ude osae, kote gaeshi och ude hishigi (nedläggningsriktning inte brytning mot armen). Även om det inte var så många tekniker tycker jag att man fick en bra inblick i hur man tränar Ju-jutsu i stilen.
Det var också trevligt att få umgås lite socialt med deltagarna från både Sverige och andra länder. Kanske hade vi hoppats på fler deltagare från de olika stilarna i federationen. Detta var ett tillfälle att träffas och träna tillsammans över stilgränserna. Detta var första lägret. Nu får vi påbörja planeringen för nästa tillfälle. Vi hoppas att det kan bli en japan ytterligare någon gång, men det är inte säkert att vi lyckas med det. Dels finns det inte så många att välja på eftersom Ju-jutsu är en av de mindre budoarterna i Japan idag. Dels vill vi förstås ha någon som är duktig och lite smidig att samarbeta med. En del av de här herrarna är dessutom rätt gamla, och reser inte gärna utanför Japan.
