långsiktig idrottsutveckling,
livslångt idrottande

Vi vill ha jujutsukas som är aktiva genom hela livet. Ambitionen går i linje med den strategiska plan som Riksidrottsförbundet (RF) satt upp och liknande inriktningar ses runt om i världen.

En framstående modell för utveckling av idrottare är Longt-term Athlete Development Model (LTAD). Modellen som utvecklats i Kanada har anammats av flera länders nationella idrottsförbund. Modellen bygger på studier som visar att grundläggande idrottsfärdigheter, exempelvis att kunna springa och hoppa, är nödvändiga för idrottsframgång oavsett idrott. Förmågan att behärska och förstå rörelser benämns Physical literacy vilket RF översätter till rörelseförståelse. Centralt inom teorierna kring physical literacy är vikten av att barn tidigt aktiveras med rörelsestimulerande lek. Aktiveringen leder till att barnet får känna att det utvecklas, utvecklar självförtroende och en motivation att fortsätta delta. De som får utveckla rörelseförståelse ges förutsättningar att delta i de sammhällsarenor som kräver att man vågar och kan vara fysiskt aktiv tillsammans med andra (idrott, friluftsliv, dans m.m.); de ges även ökade möjligheter till livslångt idrottande och de får ökade möjligheter att bli framgångsrika som tävlingsidrottare. Rörelseförståelse lägger alltså grunden för såväl motions- som elitidrott.

Svenska Budo & kampsportsförbundet presenterade 2017 sin satsning på physical literacy som går under namnet MotoriQ.

Hur kan utvecklingsmodellen användas?

Utvecklingsmodellens har tagits fram som ett stöd för beslut och utformning av träning och övrig verksamhet. Klubbarna och förbundet kan exempelvis använda utvecklingsmodellen för att…
… få inspiration och hjälp att finna utvecklingsområden
… analysera planerade förändringar för att se om de går i linje med rekommendationer för aktuell målgrupp

 

Bilderna visar en översikt över de olika stadierna i LTAD-modellen. Klicka på bilden och bläddra till nästkommande bilder för beskrivningar.

Bilden illustrerar den goda cirkel som kan uppnås om barn tidigt aktiveras och får utveckla rörelseförståelse. Utvecklingen leder till självförtroende, fortsatt motivation till deltagagande och ytterligare utveckling.

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott

RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott baseras på att all barn- och ungdomsidrott ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och enligt FN:s barnkonvention. Det innebär att kortfattat att barnets bästa ska sättas i centrum och att träning och tävling ska anpassas efter vad barnet vill och behöver. Åldrarna ska inte ses som absoluta utan individuell variation finns och att det är barnets fysiologiska, psykiska och sociala utvecklingsnivå som är av betydelse. I RF:s anvisningar kan dock utläsas åldersgränser som utgör riktmärken för vad som klassas som barnidrott respektive ungdomsidrott.

tävling

På senare år har flera idrotter i Sverige insett behovet av att anpassa sina tävlingsstrukturer för barn och ungdomar. Tidigare har barnen i regel varit inplacerade i samma tävlingsstruktur som de vuxna utan att hänsyn tagits till deras utvecklingsnivå eller behov. En konsekvens av att ha en tävlingsstruktur för barn som är väsentligen densamma som för vuxna är att klubbarna knuffas mot att bedriva barnträning på samma sätt som vuxenträning. Genom anpassade tävlingsstrukturer underlättas för klubbarna att anpassa barnträningen!

Svenska Jujutsufederationen har under 2017-2018 genomfört en översyn med fokus på att anpassa reglerna efter våra olika målgruppers behov. Principen för reglernas utformning är att elitreglerna ska vara så lika det internationella regelverket som möjligt på de punkter som berör hur sporten ser ut och praktiseras. För övriga klasser är reglerna utformade för att passa utvecklingsnivå, för att minska tröskel för att börja tävla och för att förbereda för övergång till nästa tävlingsnivå (exempelvis övergång från amatör till elit).

Utvecklingsstadier

Det är ofta skillnader i utvecklingsgrad hos jämnåriga barn och de åldrar som anges för LTAD-stadierna är endast ungefärliga. Genom ökad förståelse för utvecklingsstadierna kan instruktörer göra klokare val av övningar och på så vis förbättra träningen.

Aktiv start
0-6 år

Mål: Lära sig grundläggande rörelser och använda dem i lek

Fysisk aktivitet är mycket viktigt under barnets första sex år i livet. Hjärnan utvecklas snabbt och neuronala kopplingar görs när barnet är aktivt och leker, vilket bäddar för framtida färdighetsutveckling.

I detta stadie är alltid leken central och mycket aktivitet och utveckling sker till största delen utanför den organiserade idrotten.

Lek med rörelse

Flickor 6-8 år, pojkar 6-9 år

Mål: Lära sig alla motoriska grundfärdigheter och vidareutveckla dessa.

Detta stadie är mycket viktigt för utvecklingen av rörelsekompetens och här läggs grunden för många avancerade färdigheter.

I detta stadie sker utvecklingen bäst genom en kombination av fri lek och tränarledda instruktioner.

Lära sig träna

Flickor 8-11, pojkar 9-12 år

Mål: Lära sig övergripande idrottsfärdigheter

Detta är det ett viktigt stadie för att utveckla sportspecifika färdigheter p.g.a. snabb inlärning av koordination och finmotorik. Det är också en tid då barnen gillar att öva och se sina framsteg.Det är viktigt att uppmuntra deltagande i flera sporter för att möjliggöra fullständig idrottslig utveckling. Stadiet slutar i och med pubertetsstart.

Träna för att träna

Flickor 11-15, pojkar 12-16 år

Detta stadie är ingången för ungdomar till de tre ”tävlingsstadierna” såväl som till stadiet ”Jujutsu för livet”.

Sportspecifika färdigheter utvecklas såväl som delkapaciteter som uthållighet, styrka och snabbhet.

Träna för att tävla

Damer 15-18, herrar 16-19 år

Till detta stadie går de ungdomar som vill tävlingssatsa. Här utvecklas ytterligare sportspecifika färdigheter under tävlingsliknande former.

Träna för att vinna

Detta stadie är för elitidrottare och syftar till att maximera tävlingsprestation och vinna mästerskap.

JUJUTSU för livet

Ungdomar och vuxna kan ingå i detta stadie oavsett ålder och tränar aktivt med olika individuella mål. Här finns även möjlighet att bidra till idrotten genom att engagera som som ledare. 

RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR BARNIDROTT OCH UNGDOMSIDROTT

• Barnidrott: Upp till och med 12 år
• Ungdomsidrott: 13–20 år

Nedan följer ett urval av RF:s anvisningar för barnidrott. Länk till anvisningarna hittas längst ned på sidan.

Livslångt intresse: Idrott för barn och ungdomar ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet.

Idrott för barn och ungdomar ska inriktas på lärande och långsiktig utveckling.
• Träningen ska se till de aktivas olika förutsättningar.

Allsidighet: Träning för barn och ungdomar ska vara allsidig. De aktiva ska ges möjlighet att utöva flera olika idrotter och ges möjlighet att göra detta i olika föreningar.
• Idrott för barn ska organiseras så att den möjliggör aktivt deltagande i flera idrotter.
• Barn och ungdomar ska erbjudas allsidighet och variation i sin träning, oavsett träningsmängd och typ av idrott.

Enkelhet: Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet.
• Träning för barn ska planeras och genomföras så att resandet minimeras.
• Träningsformer för barn ska ta hänsyn till barnens utvecklingsnivå.

Lek och motorik: Idrott för barn ska vara lekfull och i första hand inriktas på glädje och motorisk utveckling.

• Idrott för barn ska vara lekfull och i första hand inriktas på glädje och motorisk utveckling.
• All idrottsträning för barn ska innehålla de motoriska grundfärdigheterna.

Bredd: Ungdomar som vill fortsätta idrotta i första hand för glädjens och välmåendets skull, med lägre idrottsliga ambitioner, ska ges möjlighet att göra detta inom ramen för föreningsidrotten.

• Tävlings- och träningsformer inom barn- och ungdomsidrotten ska utformas så att den även gynnar breddverksamhet.
• Föreningen ska ha en tydlig beskrivning av hur den bedriver sin barn- och ungdomsverksamhet

Långsiktig utveckling: Tävlingsverksamheten för barn och ungdomar ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling och motverkar toppning och utslagning.

• Tävlingar ska utformas så att alla deltagare får delta så mycket som möjligt i den enskilda tävlingen.
• Tävlingssystem, tävlingsformer och tävlingsregler för barn ska ta hänsyn till barnens utvecklingsnivå.
• Tävlingsintensiteten (antal tävlingar, speltid, sträckor etc.) ska inte vara så hög att den går ut över träningen.

Resultat: Tävlingsverksamhet för barn ska ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet.

• Tävlingsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras.
• Nationella mästerskap ska inte förekomma för barn, inte heller nationella tävlingar som kräver kvalificering.
• Rankinglistor ska inte förekomma för barn.
• SF ska inte ta ut barn till landslag eller motsvarande.*
• SF ska inte sanktionera att barn tävlar internationellt.*
*Enligt 8 kap. 8 § RF:s stadgar krävs SF:s godkännande För att representera förening eller förbund i tävling eller uppvisning utanför Sverige, och landslag är alltid en SF-angelägenhet.

Ledarnas kunskap: Idrott för barn och ungdomar ska ledas av ledare med grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling.

• Alla barn- och ungdomsledare ska genomgå minst utbildningen “Plattformen” eller motsvarande utbildning godkänd av SF.

Kontinuerlig utbildning: Ledare på alla nivåer inom barn- och ungdomsidrotten ska genom kontinuerlig utbildning ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper om såväl träningsplanering inom den egna idrotten som barns och ungdomars olika behov och utveckling.
• Förbund och föreningar ska årligen se över och vid behov uppdatera planer för att höja kompetensen hos såväl nya som mer erfarna ledare/tränare.
• Förbund och föreningar ska erbjuda barn- och ungdomsledare möjlighet till fortbildning om barns och ungdomars utveckling.
• Förbund och föreningar ska erbjuda föräldrautbildning.

Den aktives ledarutbildning: Ledarskap ska vara en naturlig del av ungdomars idrottsutbildning som en stimulans till och förberedelse för framtida ledaruppdrag.

• Förbund och föreningar ska erbjuda ungdomar olika former av ledarutbildningar.

Inflytande: Idrottsrörelsen ska på alla nivåer ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings- och tävlingsverksamheten.
• Samtliga barn och ungdomar ska uppmuntras att ge synpunkter på den verksamhet de befinner sig i.

• I takt med ökad ålder ska de aktiva ges större inflytande.
• Ett forum som är känt för barn och ungdomar för att ta tillvara deras åsikter ska finnas i varje förening.

Lärande: Barn och ungdomar ska ges möjligheter att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över beslut som påverkar dessa.

• Barn och ungdomar ska med stigande ålder få ökad kunskap om grundläggande träningslära, fysiologi, anatomi, kost, skador m.m.

Trygg miljö: Idrottsföreningarna ska erbjuda alla barn och ungdomar en kamratlig och trygg miljö.

• Det ska finnas minst två närvarande vuxna per lag/grupp vid varje tränings- och tävlingstillfälle
• Föreningen ska regelbundet arbeta med aktiviteter som syftar till att skapa en trygg idrottsmiljö.
• Föreningen ska årligen säkerställa att all relevant materiel inte utgör en säkerhets- eller skaderisk.
• Förbund och föreningar ska i samband med alla större beslut som rör barn och ungdomar klargöra konsekvenserna av dessa ur barnens och ungdomarnas perspektiv.

Rent spel: Barn och ungdomar ska i idrottsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel.

• Föreningen ska ha en uppdaterad handlingsplan för hur den ska förebygga att barn och ungdomar far illa.
• Föreningen ska ha en uppdaterad handlingsplan för hur den ska främja rent spel.

Värderingar: Idrott för barn och ungdomar ska utvecklas enligt idrottens värderingar. Alla inblandade ska aktivt motverka bruket av doping och andra regelöverträdelser.

• Föreningen ska löpande med sina tränare och aktiva arbeta med frågor som rör idrottens värderingar.
• Föreningen ska löpande arbeta med att motverka doping.

Ambition och förutsättning: Ungdomar som har ambition och förutsättningar att göra en elitsatsning ska ges möjlighet och stöd att göra detta. Det ska ske med hänsyn till hela människan.

• Varje form av elitsatsning ska kunna kombineras med minst gymnasial utbildning.
• Elitsatsande förbund ska erbjuda sina aktiva stöd inom idrottsmedicin, idrottsnutrition, idrottspsykologi och fysiologi.
• Elitsatsande föreningar ska orientera sina aktiva om, och om möjligt erbjuda, stöd inom idrottsmedicin, idrottsnutrition, idrottspsykologi och fysiologi.